Har politiken blivit en subkultur i samhället?
I onsdags var jag på mitt första kyrkofulllmäktigemöte. Det var det första efter kyrkovalet så det var mest val av valberedning. Men för mig som ny i detta sammanhang blev jag positivt överraskad av att vi började hela mötet med att kyrkoherde Ulf Engström höll en kort men mycket bra apell och sen att vi bad innan mötet.
Tänk om vi skulle be innan vi började alla politiska möten, undrar om det skulle bli någon skillnad. Ja jag som tror på att bön verkligen gör skillnad jag tror ju att det skulle leda till bättre diskussioner, fler och bättre idéer och att vi ibland kanske skulle ha öppnare sinnen. Däremot tror jag inte att det gör att vi kan släppa ansvar eller att människor inte skulle tycka olika för i det ligger en dynamisk kraft.
I onsdags eftermiddag hade vi också en bra samling med presidiet för Kommunfullmäktige och Kommunstyrelsens ordförande, där vi som är Rådslagssammankallande skulle utvärdera rådslagen som vi nu har haft hela denna mandatperiod.
Det var verkligen en bra diskussion där vi kom in på många bra frågor runt demokrati.
Bland annat var vi flera som var överrens om att ärenden som ska till KF inte borde diskuteras så mycket innan i KS så att halva Kommunfullmäktige redan känner att ärendet är färdigt. Det måste finnas en lust till debatt i Kommunfullmäktige så att vi som sitter där känner att det är någon mening med att gå upp i talarstolen. Om allt redan är färdigt så har man ju tagit bort makten från Kommunfullmäktige och minskat den verkliga demokratiprocessen.
Behöver vi inte se över den verkliga demokratin i Sverige? Hur fungerar det i de olika kommunerna och landstingen ute i Sverige? Hur upplever medborgarna den demokratiska processen?
Jag tror att om vi kan lösa det här och få politiken att kännas mer demokratisk så kanske fler skulle lockas att engagera sig. Eller vad är problemet med att få människor att engagera sig politiskt?
Ja det är säkert många olika aspekter som gör att man inte känner behovet eller intresset att engagera sig men vi måste titta mer på vad vi håller på med och om politiken i Sverige har blivit en subkultur i samhället med ett fåtal människor som förstår sig på hur man ska agera för att kunna göra skillnad i de verkliga beslutsrummen!
Politiken behöver bli mer folklig och att som vi Kristdemokrater nu gör att försöka hitta vardagens frågor genom "Verklighetens folk" kan nog vara ett steg i rätt riktning.
