Maria Lundblom Bäckström

Jag skulle vilja säga Grattis till oss alla här!

 Vi har alla åter igen klarat av ännu en mörk och kall vinter! Det känns som man i oktober/november kryper in i sitt lilla ide och där försöker man tända så många ljus man kan och mysa till det så man ska stå ut! Men jag tror också det är andra saker som gör att vi står ut med den mörka kalla årstiden! Det är gemenskap på olika sätt! I ett sånt här litet samhälle som Vireda så finns det ganska många möjligheter till gemenskap! Vi har föreningar som utövar olika aktiviteter som idrott av olika slag, musik, trädgård, ja olika intressen som knyter oss samman!

 Vi har kyrkorna som fyller en viktig funktion med Gudstjänster och mycket sång och musik och andra aktiviteter som skapar gemenskap.

 Själv ägnar jag mycket tid till vår teater här i Vireda och ibland får jag frågan hur jag orkar. Jag brukar svara, ja jag vet inte hur jag skulle orka med vintern utan teatern. Den ger både glädje, gemenskap och är något som ger mig energi! Jag tror många här av oss kan nämna saker där vi utövar ett intresse men där vi också kan se att gemenskapen är något som är det centrala!

 I Vireda finns ett härligt engagemang. Men för ett par år sedan så var sockenföreningen inte lika livaktig som nu och hade inte ordnat något valborsfirande. Jag träffade då på en annan kvinna här i byn, som jag vet är en kreativ och företagssam person, och frågade henne om det inte skulle bli något valborgsfirande i år. Nej det verkar inte så sa hon. Jag frågade då om hon trodde att några kunde fixa så det skulle bli en eld för då så kunde jag nog ordna lite sång, sa jag. Och samma kväll börjar man köra fullt med ris och annat till fotbollsplanen här och på morgonen därpå när jag gick en promenad så låg det en fin hög och väntade på att bli till valborgsmässoeld! Jag tycker det är fantastiskt med sån initiativkraft och gott samarbete! Och det här är något som jag tycker präglar den här platsen. Man samarbetar och skapar mötesplatser av olika slag, valborg, midsommar, pub- och trivselkvällar, marknad, teater och mycket annat.

 Idag har vi också samlats för att fira in våren och tända valborgsmässoelden och umgås. Och nu ÄNTLIGEN, kommer ljuset och förhoppningsvis också värmen tillbaka! Nu kommer en tid där vi kan gå ut på morgonen och sätta oss på trappen med en kopp kaffe och vända ansiktet mot solen.

 Tänk att bara kunna gå ut utan att behöva ta på sig tjocka stövlar och jackor! Och ni som har små barn att slippa de tjocka overallerna och vantar utan att bara kunna släppa ut barnen barfota i gräset!

Ja det kan man verkligen säga äntligen till! Och med ljuset och värmen så kommer också gemenskap! Då möts vi mer naturligt då vi kommer ut ur våra hus och vistas mer i trädgårdar och ute i naturen! Spontana möten och gemensamma grillkvällar ligger framför oss! Om man läser om valborg i våra historieböcker så kan man se att vi har firat valborgsmässoafton sedan lång tid tillbaka. Seden att tända stora eldar var inte enbart ett sätt att fördriva vintern, mörkret och kylan utan de första valborgsmässoeldarna i vårt land tändes även för att skrämma bort farliga djur och alla tänkbara – och otänkbara – övernaturliga varelser.

De mörka skuggor som idag skrämmer och hotar oss kommer i en helt annan skepnad. Idag fruktar de flesta av oss andra saker som ohälsa, arbetslöshet och ekonomisk kris och oro i samhället och världen

 

Jag har ju talat om gemenskap i mitt tal men det finns ju också just nu strömningar i vårt land som gör att våra gemenskaper inte blir öppna för alla, som vill skilja på vi och dom och som uttalar idéer som skulle skapa ett hårdare Sverige!

 Jag skulle vilja uppmana oss all att låta alla som bor i vårt land ta del av vår gemenskap, och främja medmänsklighet och värme. Vårt samhälle behöver inte bli hårdare utan vi behöver istället bejaka olikhet och se det unika hos oss alla!

 Jag skulle vilja avsluta med att läsa en text som gruppen Kent sjunger i sin låt Sverige!

Sverige, Sverige älskade vän En tiger som skäms

Jag vet hur det känns När allvaret har blivit ett skämt

När tystnaden skräms Vad är det som hänt

Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är

 

Duka din veranda till fest För en långväga gäst

I landet lagom är bäst

Vi skålar för en midsommar till Färsk potatis och sill

Som om tiden stått still

Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är

 

Regnet slår mot rutorna nu

Men natten är ljus i ett land utan ljud

Och glasen glittrar tyst på vårt bord

 Lika tomma som ord Visst är kärleken stor

Välkommen, välkommen hit Vem du än är var du än är

 

Njut nu av vår och sommar och gemenskap och så utbringar vi ett fyrfaldigt leve för våren! Den leve! Hurra hurra hurra hurra!