Maria Lundblom Bäckström

Jag ställer mig många frågor just nu om framtiden för Sverige och ja världen kan man kanske säga. 

 

Det gäller vår välfärd i Sverige och hur vi kommer kunna behålla den standard som ändå är god i ett omvärldsperspektiv. Frågan jag ställer är nog egentligen till  mitt eget parti för jag skulle vilja ha en diskussion där vad vi har för förslag och hur vi tänker att man kan lösa de olika utmaningar vi står inför. 

 

På många platser, och jag kan även se det i min närhet, så skakar det lite lätt inom vårdsektorn. Jag säger lätt därför att vi klarar ändå att uppehålla en för det mesta god vård i Sverige. Men det finns tecken på att det finns missnöje och problem. Dessutom visar prognoser på att vårdbehovet framöver kommer bli mycket större när fyrtiotalisterna blir äldre och de är en stor grupp. Sjuksköterskor slutar och börjar jobba med annat och de som är kvar klagar på arbetsmiljön och lönerna. Det saknas många läkare och vi behöver ha läkare och annan vårdpersonal i hela Sverige även i mindre städer. Hur ska vi egentligen lösa det här? 

 

Lärarna vill ha bättre arbetsmiljö och dessutom rejäla lönepåslag. Skolan får hantera svåra sociala problem samtidigt som man ska försöka bedriva en hög kvalitet på utbildningarna. Vad har vi för förslag på detta?

 

Vi ser just nu tecken på sociala klyftor med missnöjesaktioner som jag tycker är helt felaktiga men de är ändå där, i bland annat Husby just nu. Vad står det för? Hur hanterar vi att människor från krigsdrabbade och politiska flyktingar kommer hit med stora behov? Vad är vår plan för att klara detta?

 

Det är mest massa negativa påståenden men ibland tycker jag vi måste se på våra värstascenarier och fundera inom våra partier hur vi tänker lösa det här. Hur formar vi ett samhälle där vi kan fortsätta ha en god vård- och omsorg, en bra skola med hög kvalitet, ett samhälle där alla människor får möjlighet att utvecklas och där man kan få jobb så man kan skapa sitt eget liv?

 

Kära Kristdemokratiska vänner och andra som läser min blogg, borde vi inte ha några år och särskilt nu inför nästa val där vi lyfter de här frågorna och skapar möjligheter. Jag vet det finns så mycket goda idéer och jag har en del tankar själv men som jag inte vill skriva här och nu. Vi skulle behöva ha en Idérörelse i vårt parti där vi sätter igång alla goda krafter i våra lokalavdelningar och kanske att vi på Kommun och Landstingsdagarna kan ha Workshops kring de här ämnena där man kan ta med sig sina egna och lokalavdelningarnas förslag och hitta lösningar och framtidshopp för vårt land. 

I min hemkommun Aneby börjar många föräldrar fråga efter att få Vårdnadsbidrag. Tyvärr så har vi inte infört det här än men nu har vi chansen!

 

Jag vet att en del av dessa föräldrar ska träffa KS ordförande och vår egen Kd representant i KS som också sitter som ordförande i BU utskottet i veckan för att diskutera möjligheterna för att nu införa det.

 

Det är väldigt tyst omkring Vårdnadsbidraget och jag kan hålla med de som säger att i kompromissen med alliansen blev förslaget rätt urvattnat. Men jag tycker ändå att de som ser det som en möjlighet ska få chansen och särskilt i alliansstyrda kommuner fram till vi får bättre alternativ. De förslag som vi Kristdemokrater har med bland annat Barnomsorgspeng för egna barn är riktigt bra förslag för att skapa större valfrihet för familjer. 

 

 

Tydligen har vi ännu sämre siffror i opinionsundersökningar idag men jag slutar inte tro på vår politik och vår värdegrund för det. 

 

Om man prövat en sak och märker att man får dåliga resultat av det varför framhärdar man att fortsätta på den banan? Jag tänker bland annat på den ökade psykiska ohälsan bland många unga idag och jag tror, som nån skrev, att vi måste undersöka djupare vad som är orsak till det. Kan det vara så att barn behöver mer tid med sina föräldrar? Att vuxna saknas i barn och ungas liv? Det finns undersökningar som visar det, även om jag inte har någon källhänvisning med här. 

 

Kan indivualismen göra att människor blir för ensamma och tror att de ska klara allt själva? Vi Kristdemokrater tror på Personalismen som mer betonar individen i gemenskap med andra. Där man betonar behovet av gemenskaper och hur människan formas i relation med andra. Där familjen är den minsta och närmaste gemenskapen och där behöver man lägga stöd och uppmärksamhet. 

 

Det är de här goda tankarna och många andra, som vi Kristdemokrater behöver föra ut igen och igen tills det blir känt för alla!

 

 

Ja i måndags var det då Kommunfullmäktige och jag fick förmånen att ersätta så jag kunde tala för min motion.

Insåg att som ersättare i Kommunfullmäktige kan man helt enkelt inte skriva motioner eller interpellationer då det inte alls är säkert man sen kan få ersätta när de ska upp...men det är ju en annan fråga.

 

Ja i allafall så var mitt ärende sist och jag fick tala för ett bifall. Nu tycker jag att svaret är ganska bra även om det är lite för osäkert hållet att man verkligen vill undersöka möjligheterna. Min intention är att man ska se var kan det vara lämpligt att införa möjligheten till att välja två rätter och på vilket sätt.

 

Kommunalrådet hävdade att besvara räckte då han annars tyckte  man begränsade frågan till att gälla just det här med val av två rätter och att måltiden innehåller så många andra komponenter.

 

Jag svarade då att bara för att man utreder just det här med att införa två rätter så behöver det ju inte innebära att KS eller sociala avdelningen inte alls kan titta på andra delar för att förbättra måltiderna för de äldre.

 

Jag yrkade iallafall på ett bifall då det var ett nytt förslag som inte alls varit på gång i kommunen och vid omröstningen blev det besvara som vann så då begärde jag votering vilket innebar att Fp gruppen och Mp gruppen röstade för mitt förslag och någon enstaka i C och M men alla i Kd, förutom jag själv, röstade för besvara tillsammans med övriga.