Idag vill jag egentligen skriva om två olika saker. Ja båda ämnena handlar om barn så ämnet är ju lite lika.
Dels så är jag lite förundrad över att Kristdemokraternas förslag om Barnomsorgspeng har fått så lite utrymme på olika sätt. Det är ju ett helt fantastiskt förslag som jag kommer vara med och driva i de politiska sammanhang där jag är och kommer få möjlighet att vara framöver.
Tanken med barnomsorgspengen är ju att man ska kunna få 90 % av den peng som det skulle kostat kommunen att ha barnet i förskolan. Utifrån den nya Barntidsreformen skulle det alltså innebära att man kan vara hemma med eget barn tills barnet fyllt 3 år och ha rätt att vara tjänstledig under den tiden.
Jag har på olika sätt mött föräldrar som verkligen är bekymrade över att det dels inte har genomförts Vårdnadsbidrag i deras kommun men också att ersättningen inte är så stor.
Med de här nya förslagen som jag kopierat in här nedan möjliggör man en mycket större flexibilitet för föräldrar.
Nu gäller det bara att vi får ut detta och att många röstar på oss Kristdemokrater så vi kan få kraft att driva igenom de här förslagen.
Barntidsreformen
1. Utbyggd föräldraförsäkring med möjlighet till friare uttag i tre år.
- Antalet föräldrapenningdagar ska utökas med 30 stycken.
- 30 dagar ska kunna sparas och användas under hela barndomen.
- Grundnivån och lägstanivådagarna i föräldraförsäkringen ska höjas från 180 kr/dag till 250 kr/dag.
- Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) samt den föräldrapenninggrundande inkomsten skyddas i tre år från barnets födsel.
- Föräldrarna ska ha rätt till tjänstledighet på heltid tills barnet fyller 3 år
- Alla dagar ska fritt kunna överlåtas mellan föräldrarna.
2. Barnomsorgspeng för egna barn.
- Den barnomsorgspeng som i dag finns för dem som tar hand om egna och andras barn i hemmet ska även kunna ges för enbart omsorg om egna barn. Summan bör motsvara 90 procent av kommunens kostnad för en plats i pedagogisk omsorg.
- Kommunerna ska ge bättre information till föräldrarna om barnomsorgspengen.
Det andra ämnet jag ville skriva om är en nyhet jag hörde på radio.
Jag blir så irriterad på hur media vinklar statistik och fakta. Det handlade om att barn/ungdomar som placerats i familjehem eller på olika institutioner oftare skadar sig själva eller tar självmord än andra barn/ungdomar. Det lät precis som att orsaken till det är familjehemmens fel.
Men jag förstår inte varför man inte istället tar upp det utifrån hur svårt det är att ta hand om barn som har farit illa i sina ursprungliga familjer och att det är svårt att reparera den skadan som deras föräldrar orsakat dem, av olika anledningar. Jag vill inte lägga skuld på föräldrar som inte klarat av att ta hand om sina barn. Men det finns faktiskt föräldrar som misshandlat eller utövat incest på sina egna barn och faktum kvarstår att omplaceringen beror ju ändå på missförhållanden i de flesta fall.
Media ska alltid ha sensationsjournalistik. Jag efterlyser verkligen en god journalistik. Om jag var journalist skulle jag bli så trött på att inte få göra ett gott journalistiskt arbete. Vända och vrida på saker från olika synvinklar och ge en bra debatt in i samhällsfrågorna.
För mig motiverar den här nyheten iallafall att fortsätta skapa bättre förutsättningar för familjer. Att öka på de funktioner i samhället där man tidigt kan upptäcka problem i familjen och ge det stöd som kan krävas. När föräldrar misslyckas så blir det så stora sår hos många och större kostnader för samhället. Ofta så fortsätter även den dåliga rundgången också till nästa generation och problemen kan växa.
Ska vi också i framtiden få goda familjehem som vill ta hand om omplacerade barn så måste vi också behandla dem med respekt och låta dem känna att de är behövda och gör ett gott jobb. Självklart måste man ha god kontroll och uppföljning då det har och finns familjehem där barn far illa och det är ju dubbelt tragiskt.
Men jag tycker att varje familj som upplåter sitt hem till ett barn som kommer från en trasig och sargad familj är värd en eloge. Det är ju ett fantastiskt arbete man lägger ner.
