Maria Lundblom Bäckström

Idag redovisas en intressant Sifo undersökning i SvD. 

 En ny Sifoundersökning visar att 81 procent av väljarna säger ja till att ha kvar eller utveckla vårdnadsbidraget. Endast 8 procent av befolkningen vill avskaffa det. Dessutom vill 77 procent bibehålla eller öka nivån på vårdnadsbidraget.

Det är spännande att se att när man frågar väljarna så vill man ha kvar vårdnadsbidraget och man vill inte ha en tvångsdelning av föräldraförsäkringen.

Nu vill Kristdemokraterna dessutom höja riktnivån på vårdnadsbidraget till 6000kr vilket är glädjande. Att en så stor andel vill ha kvar detta och inte vill att politiker ska lägga sig i hur man gör med sina föräldradagar tycker jag är intressant. Sen om man utnyttjar det eller inte det bör vi ju heller inte lägga oss i men möjligheten finns.

Däremot kan ju jag som bor i en liten kommun, hoppas på att man ger extra stöd till små kommuner att kunna genomföra vårdnadsbidraget utan att det utarmar landsbygden. Jag tror att man ibland inte riktigt ser att småkommunerna ibland kan ha svårt att genomföra alla goda reformer och att vi kanske inte har riktigt samma förutsättningar som de stora kommunerna. Det får ju inte bli så att vi p.ga. att vi inför vårdnadsbidrag måste lägga ner förskolor, då blir det ju ändå ingen verklig valfrihet.

Vi måste också ha barnperspektiv att små barn inte heller ska behöva ha så långt till sin förskola/dagis för då biter vi oss i svansen när vi säger att vi vill ge mer tid till familjerna att vara med sina barn, om den tiden t.ex. ska vara i bilen för man har så långt till sin förskola.

Men det är i.o.f en parantes, även om jag kan tycka att det är en viktig parantes.

Det viktiga är att vi ger verklig valfrihet till familjer och att man ska kunna välja om man vill vara hemma längre med sina barn, om man vill ha sina barn på förskola och att livet för barnfamiljer ska funka oavsett om man bor i storstad, i en mindre kommun eller på landsbygden.

Idag har frågan om att inte dela äldre när de flyttar in på särskilt boende fortsatt varit aktuell. Jag har också fått många positiva kommentarer om hur bra förslag det här var från oss Kristdemokrater, som även de övriga ministrarna står bakom.

Jag undrar vad det är som gör att ett förslag får så positiv respons?

Vi har ju haft uppe och genomfört många bra förslag under den här mandatperioden och som dessutom berör många fler människor men helt plötsligt så får det här, som är ett jättebra förslag, stor uppmärksamhet.

Det är väl att det är så lätt att förstå och att se de här äldre människorna i media som skiljs åt efter ett helt liv ihop det berör ju verligen.

Men jag önskar verkligen att media ibland kunde hjälpa till att se alla fördelar i många andra förslag.

Tex. så fick jag en väldigt bra redogörelse för ett tag sen av den nya sjukförsäkringen. Det var ju verkligen en helt annan bild än den media gav och jag måste säga att det är en väldigt bra förändring som kommer hjälpa många människor att få ett mer värdigt liv. Om du är mer intresserad så har jag ett bra pp material som jag kan maila. Hör bara av dig.

I Aftonbladet idag kan man ta del av den här artikeln där Maria Larsson tar upp att vi måste skapa en lag så att man inte kan skilja äldre par åt som har behov av särskilt boende.

Det här är ju verkligen viktigt.

Jag jobbar nu som sjuksköterska inom hemsjukvård i Aneby kommun och satt för bara någon vecka sedan och resonerade om just dessa dilemman. Som tur är så har de flesta av våra biståndshandläggare och enhetschefer den inställningen att försöka göra allt för att par ska få bo tillsammans.
Jag gick till det här mötet beredd att strida med allt jag hade för att de vi pratade om inte skulle skiljas på, men jag kunde ganska snabbt lägga ner "vapnen". Kändes verkligen skönt.

Men så här är det ju inte i alla kommuner och jag är verkligen glad att Maria och flera andra minstrar nu går ut och talar om tydligt att de vill förändra detta. Jag tror att bara att man gör det skapar insikt och mod hos fler av alla som jobbar med bistånd inom äldreomsorgen att ta hänsyn till detta vid beslut.

Vi måste jobba för ett samhälle som ser till individers vardag i alla beslut vi tar, både inom kommun och Landsting!