Maria Lundblom Bäckström

Ja då står vi här igen, sista dagen på 2009 och blickar framåt mot ett nytt år 2010!

Som vi alla nog säger; vart tog det vägen? Har ett helt år gått.

Vad har hänt detta år?

Ja jag började jobba som skolsköterska i Januari vilket gjorde att jag började omprioritera mina framtidsplaner och vi får se under 2010 vad det kommer leda till, det känns spännande att börja plugga snart.

Lågkonjukturen har ju berört oss alla som på något sätt är engagerade politiskt och skapat en hel del turbulens på olika sätt. Här i Aneby är det väl besparingar och olika prioriteringar inom skolorganisationen som skapat de största rubrikerna och också gjort att Landsbygdsupproret startades under slutet av året.

Inom Landstingspolitiken har vi hittills klarat ekonomin ganska bra, måste jag säga men vi har kanske inte sett slutet på lågkonjukturen än och vi vet ju inte riktigt hur det kommer bli under 2010 och 2011.
I allafall har vi beslutat om Vårdval i Landstinget och det kommer nu genomföras 2010, vilket jag personligen tycker ska bli väldigt spännande att följa.

Våra prinsessor har ju förlovat sig också, vilket jag också har väntat på, royalist som jag är. Så nu blir det bröllop 2010. Så den 19 juni tänker jag finnas på plats i huvudstaden för att med egna ögon bevittna vår blivande drottnings bröllop.

Ja i familjen har vi tre tonåringar och en 12 åring med allt vad det innebär av förändringar och frigörelse! Ja det ÄR faktistk lite jobbigt ibland att hantera detta på ett vettigt sätt. Och man gör sina fel också som förälder.
MEN...det är mest härligt att leva i en levande familj full av känslor och mycket kärlek.

En ny liten flicka föddes också i början av året. En liten Leja kom till världen i Januari så att Mikael blev morfar. Så nu är jag bonusfarmor åt Emil och bonusmormor åt Leja.


Idag firar jag och min Mikael 2 års bröllopsdag och det är värt att fira.!
För mig är det att vara en hel människa att leva i tvåsamhet. Vi brukar säga ibland att det är fruktansvärt jobbigt att som 47- och 42 åring behöva anpassa sig så mycket men vi tycker ändå båda att det är till det bättre även om det ibland gör ont att slipas i sin personlighet.
Vi älskar varann och gläds åt att vi har varann!
  

Jag tycker mig också ha sett att under det här året så har något börjat växa fram i Aneby. Ett nytt engagemang och en ny öppenhet att lyssna in Guds röst igen. Vart vill han föra oss? Jag tror han vill att vi ska börja bry oss om alla i vårt samhälle som inte alltid har det så bra. Om de människor som kommit hit från andra länder och som inte har någonting med sig. Kanske är det något mer han vill? Vi måste fortsätta lyssna och fortsätta ta oss tid att söka vår väg i stillhet ensamma och också tillsammans.

Sen har det hänt så mycket mer och här nedan kommer ett litet urval från våra egna bilder i familjen.
******************************************************************************************


Ja vad skulle en nyårskrönika vara utan att nämna våra underbara grannar Anita och Stellan. De gifte sig 10 januari och det är fantastiskt att få ha dessa härliga människor som grannar. Tack kära ni!

      
I början av mars var vi i Thailand i två veckor.


Beatrice sjunger i Furulidsshowen

        
Några bilder på våra barn och deras respektive från våren 2009! Jessica och Kristian. Svante och Therese. Linus i HV tröja. Nicolina & Beatrice. Dennis & Leja. Henke vid grillen. Lina med Leja och till slut Emil med Beatrice.

 
Pappa fyllde 70 år i juni                              och här min gulliga mamma

 
Anita och jag gör gelé! 

  En fantastisk middag på Åkersdal!


Nicolina spelade på skolavslutningen.


Leja döps   
 
   ...och Emil visar magen


En bild från radio Jönköping. Mikael var en hel del i media ang. LRF frågor

  
En ny altan gjorde min kära man också och vi fortsatte med husrenovering.

Och mycket mycket annat har vi gjort under året...bilderna får tala...
 

 

 

 



 

 





 

 

 Och till slut en bukett rosor från min man på vår andra bröllopsdag


GOTT NYTT
2010

Vi skulle vilja tacka alla Er som är våra vänner och som på något sätt funnits i vårt liv under 2009!
Tack för allt ni gett oss och allt som vi fått dela med er på något sätt.

Gemenskap på olika sätt både med er som ingår i vår familj, barn och barns respektive, barnbarn och föräldrar, våra vänner, kollegor, är nog något av det viktigaste i våra liv.

Vi önskar er en riktigt
GOD JUL
&
ETT GOTT NYTT ÅR

Mikael & Maria

 
Brasa

  
Julgran


Kände bara för att lägga ut lite av min julkänsla här. Det är ingen av bilderna som är min egen men jag omges just nu av brasa och julblommor, av pepparkaksdoft och glögg och risgrynsgröt. Jag älskar verkligen allt det här och med snön utanför så blir det riktig julstämning.

 
Julpynt

 

 
Pepparkakor
 
Glögg

  
Risgrynsgröt

Jag har under lång tid varit intresserad av det här med demokrati och vad det innebär.
Jag har drivit, i olika forum, att det är viktigt att vi har en levande demokrati och att vi politiker är öppna för att lyssna in vad våra väljare tycker. Jag har velat skapa forum för möten på olika sätt.

Det som jag däremot har upptäckt är precis det som en av mina bloggläsare skriver i en av sina kommentarer: "Problemet bottnar ofta i att när vi engagerade människor bjuder in er politiker så upplever vi det som om vi aldrig får konkreta svar på våra frågor. Efter ett politikermöte går många hem och reflekterar över vad som har sagts och många frågor kvarstår allt som oftast. Frustrationen infinner sig..."

Det här har jag ofta mött. Man har andra frågor än vi politiker har svar på och det känns inte alls bra. Jag har inte alls svaret på varför det blir så här. Har vi förberett oss fel inför mötet? Har vi för dålig kunskap?

Bedriver vi verkligen demokrati i Sverige på ett bra sätt? Eller behöver vi i grunden se över om det är det bästa sättet?

Vilka frågor är det egentligen som upptar vår tid? Är det de frågor som vi i politiken tycker är viktiga eller är det de frågor som tjänstemännen i kommun och landsting tycker är viktiga? Driver vi våra väljares frågor?

Varför är det så svårt att få människor engagerade i politiska partier? Den frågan måste vi ta på allvar!
Vad är det som gör att det är så oattraktivt att gå in i ett politiskt parti och engagera sig?

Om man tittar på det som nu sker i min hemkommun Aneby där vi har ett Landsbygdsuppror med många engagarade människor så undrar jag vad som krävs för att de som engagerar sig där verkligen ska kunna få påverka? Är det framförallt att gå in i ett politiskt parti och är det ett bra sätt att påverka?

Ja delvis så är det nog så eftersom demokrati bygger på att man ändå har valt företrädare som man tror ska påverka det samhälle man bor i på det sätt som man själv tror på.

MEN...var tas de verkliga besluten?
Är det där de direktvalda sitter?
Nej inte alltid. I kommunfullmäktige tas de övergripande besluten och ramarna men detaljerna ligger mer på Kommunstyrelsenivå och där måste det inte sitta direktvalda politiker utan de som partiet har utsett.
Här ser jag ändå en brist.

Borde inte de personer som hamnar högst i våra val sitta i det organ som styr detaljerna i en kommun?
Ja jag ställer bara frågan så kanske någon annan kan svara?

Hur kommer det sig att det inte är så? Vad är orsaken till det?

Ja det finns många frågor angående det här med hur vi bedriver demokrati men det viktigaste tror jag är att vi försöker tänka utanför den ram som vi är så vana att tänka i och försöker se om det inte finns andra sätt att bedriva ett demoratiskt samhälle.